Allmänt om Norrbottens skärgård
Skärgårdens Uppkomst
Fiskelägen
Kapell och förordningar
Fyrar och lotsväsende
Sommar och vinter
Fiskeläget på Fjuksön
Hindersön
Fiske
Vem nyttjade fiskeläget på Kungsudden?
Rövaren och Furuön
Värdefull fornlämning på Furuön
Båtön
Nagelskär
Namnlösagrundet
Hamnön och Hamnöörarna
Rånön
Äggrundet

Önamnens uppkomst
Avslutning
Källförteckning




































Fiskelägen

Från medeltidens mitt ökade fisket och på 1400- och 1500-talet så började man bygga större fiskelägen med stugor, sjöbodar, båtlänningar och gistgårdar. Det finns idag ett 50-tal gamla fiskelägen kvar i Norrbottens skärgård. Fiskelägen eller lämningar av fiskelägen han Du hitta på t ex Haparanda Sanskär, Malören, Uddskär, Småskär, Likskär, Kluntarna och Pite Rönnskär. Ett karateristiskt fiskeläge var mycket enkelt byggt med en liten timrad sovstuga, gistgård och en enkel båthamn. Ofta bestod stugan av ett enda rum där bord, stolar, kojer och en öppen spis trängdes med varandra. I farstun eller förstugan som ofta ingick, kan man tänka sig att de hängde sina kalla och blöta kläder efter en lång dag till sjöss. Båthamnen var inte sällan en naturhamn. Annars bestod båtlänningen av två stenvallar på var sida om båten. Detta var det vanligaste sättet för att skydda båten från väder och vind och eftersom de byggdes av sten så finns många av dem bevarade än idag. Det är en vanlig uppfattning att fiskelägena var fiskarnas permanenta bostad. Så fungerade det inte alls utan de flesta hade en gård närmare fastlandet eller inlandet. Varje hemman hade en fiskestuga ute i skärgården för att slippa göra den långa resan hem varje kväll. På detta sätt kunde fiskarna stanna ute i veckor, ja, till och med månader och fiska. Alviks- Persö- och Hindersöbönderna är bara några av dem som utnyttjade fiskelägesystemet. Det största fiskeläget i äldre tid var det på Malören. 1717 hade ön ca 200 båtar med hamn på ön – men 100 år senare fanns inte ens Malören med i det här sockenstämmoprotokollet.


1820 fanns det sex registrerade fiskelägen i Luleå skärgård:

Önamn

Antal båtar från staden

Antal båtar från socken

Kommentar

Uddskär

20

10

Rönnskäret

4

Norra Espen

6

Kluntarna

4

4

Minst en båt var från Hindersön

Rödkallen

Ej angivet båtar men 1825 var det 38 fiskare på 30 båtar.

Småskär

Ej angivet antal båtar eller fiskare.


Obs, detta är endast det antal båtar varje fiskelag hade att disponera och inte antal fiskare eller fiskelag.

Många fiskelägen byggdes och brukades av fiskare från Gävlebukten och Västerbotten. Man har dessutom säkra belägg för att finska fångstmän sökte sig över på den Svenska sidan för att pröva fiskelyckan. Av samma anledning som de lokala fiskarna byggde de långväga gästerna upp fiskelägen för att säkra varma boplatser under deras långa färder

Trots att det på den tiden fanns gott om både fisk och säl så flöt inte samarbetet som det borde ha gjort. Svenskar och Finnar tvistade länge om fiskerätter men även lokala gräl mellan Kalix., Råneå-, Piteå- och Luleåborna var vanliga. År 1538 ledde en konflikt mellan Kalixbor och Luleåbor, till att Luleåborna endast fick tillgång till vårfisket runt Renskär i Kalix skärgård. Den som gapar efter mycket osv!

Flera av lägena brukas än idag men många ligger öde och förfallna. Att de övergivits kan bero på många saker. Ofta var det av ekonomiska skäl, då fisket blev mindre lönsamt eller då fisken flydde till mer avlägsna vatten. En annan orsak kan vara landhöjningen som gjort gamla hamnplatser och farvatten obrukbara. Ett bra belägg för landhöjningen finns på Storebben, på den så kallade Nummerhällen. Här har någon huggit in i en klippa en serie vattenståndsmärken. Där kan man se hur högt vattnet stod 1750, 1851 och 1884. Totalt har 80 övergivna fiskeläger registrerats i Norrbottens skärgård.

Eftersom fiskarna ofta var tvungna att ligga ute flera veckor i sträck var det svårt för dem att gå regelbundet i kyrkan såsom hamnstadgan krävde. Problemet löstes genom de kapell som byggdes på flera av öarna.