Allmänt om Norrbottens skärgård
Skärgårdens Uppkomst
Fiskelägen
Kapell och förordningar
Fyrar och lotsväsende
Sommar och vinter
Fiskeläget på Fjuksön
Hindersön
Fiske
Vem nyttjade fiskläget på Kungsudden
Rövaren och Furuön
Värdefull fornlämning på Furuön
Båtön
Nagelskär
Namnlösagrundet
Hamnön och Hamnöörarna
Rånön
Äggrundet

Önamnens uppkomst

Avslutning
Källförteckning
Vem nyttjade fiskläget på Kungsudden

Dessa fakta är tagna från museets arkiv och från den etnoligiska undersökning som museet gjorde på Hindersön 1963. Det är alltså mer än 40 år sedan materialet samlades in och mycket har förändrats sen dess. Olga och sonen Anders och även Helge och Asta tillbringar fortfarande några veckor under somrarna i deras stugor på Kluntarna.

Tyvärr så berättar inventeringen mest hur det såg ut på gårdarna och mycket litet om vem människorna var. Det var endast storböndernas arbete och liv som blivit dokumenterat mer i detalj:

”Backmännen” är legendariska fiskare i Luleå skärgård. Sommartid flyttade de med sina familjer, sammanlagt 12 personer och fyra kor, till Kluntarna där de har sina fiskestugor. Var och en har sin egen stuga och sjöbod, men nätboden var gemensam. På Kluntarna odlade potatis för husbehovet och dessutom hade de ett litet land för jordgubbar. De återvände först sent på hösten till Hindersön ”då korna började frysa”.

Erik Backman: är fiskare och tillbringar större delen av året på fiskeläget på Kluntarna, där även familjen är med. Erik och hans två bröder bedriver ett framgångsrikt storfiske med bra avkastning. Erik och hans familj bor i ett ombyggt och moderniserat hus på Hinderön. Det är en rödvit målad 2 plans ”villa” med alla tänkbara faciliteter så som el, vatten, avlopp, frys, TV o s v. Uthuslängan består endast av vedbod och magasin. I vinkel med uthuset ligger det nybyggda båthuset där Erik vintern 1962-1963 har byggt sin första båt. Båthusen och sjöbodarna är till största delen på Kluntarna. Tillsammans med bröderna har han även utrymme nere i viken på Hindersöns allmänningsmark.

Helge Backman: bor i fiskefamiljens hemgård från 1890-talet tillsammans med sin familj och gamla fru backman. Hemmanet ligger ut mot Sörfjärden och används endast som vinterbostad. Precis som sina bröder tillbringar han, tillsammans med familjen på Kluntarna ”dit man tar med sig både kor och krukväxter”. Stugan är målad röd med vita knutar och helt moderniserad sen ombyggnaden 1943 då man installerade centralvärme, frysbox och vatten (badrum).

Knut (Lennart) Nilsson: Hemmanet är en avstyckning av Nygården och ägs av tre ogifta syskon. De två bröderna är fiskare och systern sköter om gårdens två kor. Pappan till dessa tre barn var brorsa åt Selfrid Nilsson på Nygård. Mangården var en enkel stuga, numera något moderniserade och ombyggd. En stor yttre förstuga med trappa upp till den delvis inredda vindsvåningen har givit plats för två kammare intill köket. Till huset hör en bagarstuga med bakugn som används två gånger per år. Man flyttar dock aldrig dit under somrarna. På tomten finns även ett magasin för kläder och dylikt.

Valfrid Östling: Fastighet 3:6 (4:5) Ej jordbruk eller fiske, sjukpenning. Mangården ursprungligen Östlingarnas fädernegård. Numer är den ombyggd så att trappan som förr var vänd mot skogen är omvänd. 1915 höjdes stugan med ytterligare 6 varv timmer och 1945 kom en förstuga till. Sommaren 1963 så kommer sommarsalsdelen att rätas, golvet höjas och rustas. Trots att stugan är relativt moderniserad idag så har den gamla anor. I salen finns en datering på timret från 1890 och på tidningarna i en igensatt dörr finns året 1874 med. Bagarstugan såldes 1958 till en dotter som rustade den ”valhänt”. Bagarstugan används två gånger per år för tunnbrödbakning. Till huset hör en ladugårdslänga med vedbod, mangelbod, höbod, ladugård, stall och dass.

Selfrid Nilsson: Fastighet 9:1 (3:4) jakt och fiske, Nilsson hade fyra barn, varav en finsk fosterpojke som dog 1960, 23 år gammal. Hans Petter Persson, som var Selfrids farfars far köpte Nygården för 800 daler. Han var krönare nämndeman och byns skrivare. Denne man seglade dessutom till Finland i ”icke preciserade ärenden” som det hette. Selfrids far hette Erik Nilsson farfadern heter Nils Erik Hansson, ”ej skriv kunnig, bomärke NE”.

Vad gällde familjen Nilssons framtidsplaner ”så vill frun flytta, från Svartskogen, in till de tre döttrarna i Luleå”. Selfrid själv ville ha det bra, ”låta bli att slita utan gnaga i sig hemmanet från kanterna, som en hårdbrökaka”.

Valfrid Östling och Selfrid Nilsson var goda kamrater i ett av Hindersöns säljaktlag. Detta team var kända för att endast äta sälkött under de veckolånga jaktperioderna. De malde det i köttkvarn och gjorde pannbiff, ”då blev det fårkött”! Eller också gjorde de palt på sälblodet. Efter en lyckad jaktdag förgyllde toddyn kvällens umgänge. Systembolaget hade förståelse för de hårda vedermödor dessa män gick igenom och godkände både extra tilldelning och förskott på motboken. Även den kallaste vinternatt måste ha blivit ljummen av den 96% sprit som dracks i sälbåtarna. Efter storbondens död gjordes en uppteckning över hans tillgångar. Han ägde stora delar av Hindersön och följande delar av Fjuksön, Grundvikspotten och Storviken, Ängesviken, Stormyran, Storstranden, Hemgrundspotten och Sörifjärden.

Yngve Öhman: fastighet 1:23, jordbrukare. Familjen är för tillfället bosatt i Luleå där Yngve arbetar som stuveriarbetare. Brodern är ingenjör på Elverket efter Teknis.Modern hade skolhushåll i Luleå under studietiden. Började väva för hemslöjden då och har sen fortsatt. Även sonhustrun handarbetar. De gör gardiner, dukar och löpare efter material. Det är inte lönande men roligt. Det finns plats för två vävstolar i köket. God kontakt med staden där inköp av större ting görs. Dock beställs mycket från kataloger, underkläder, grovkläder, strumpor och dulikt. Familjen har kvar studierummet efter moderns studietid. Äger en kyrkstuga i Gammelstad men har inte varit där sedan lysningen. Kvinnorna går på EFS syförenings möte varannan torsdag.

Det ursprungliga hemmanet tillhörde en faster till Yngve innan han köpte det då han skulle gifta sig med sin Inga. Efter köpet visade det sig att trimmningen var upprutten och övergavs. Idag är gården den enda på ön som är helt övergiven. Ladugården är i ganska gott skick men står ändå oanvänd då den inte går att flytta. Utrymmet används som höbod för Ost-i-gården och för de fiskeredskap som inte används längre. Bagarstugan används aldrig för bak utan som sommarstuga och magasin där vävstolarna ställs in under somrarna. Var familjen Öhman flyttade efter det misslyckade husköpet står inte i inventeringen. Familjen vad de sista som använde Fjuksön som betesmark åt boskapen men 1963 låter de uppodlingarna växa igen.

Arrenderade marken av Oscarssons vall?

Gustav Stålarm: Skrakahällen Hindersön Kom 1931 från Kiruna. Gården består av kök – kökskammare och två kammare. Huset är renoverat 1960. Gasspis, elskåp, skafferi, avlopp, rinnande vatten. Badrum och frysskåp finns. Familjen är Lestadianer och har en kyrkstyga i Gammelstad. De äger 5 hektar odlad jord, har 8 kor och 6 kalvar. Kalvarna är ute på Fjuksön. Sonen och fader i gemensamt fiske, mest dock sonen på t ex Björkööarna.